Den senaste veckan har jag kastats mellan hopp och förtvivlan. Olika diagnoser och förklaringar...

Det började med att Clippa fick akut ont en morgon. Åker till vet. och röntgen tas. Där konstateras att det kanske är något i nacken, bilderna ska skickas för granskning. Trots medikament har hon vansinnigt ont två dagar efter första vet. besöket, remiss och vi åker akut till regiondjursjukhuset. Där får hon ännu starkare medicin och blir inlagd, slätröntgen, mri röntgen och undersökning under narkos.

Åker och hämtar henne två dagar efter jag lämnat henne, mycket glad hund som endast, efter avklarad hälsningscermoni, vill in i bilen. HEM NU, tycktes hon säga.  

MRI röntgen ska slutavläsas, när besked om detta kommer, tycks det fortfarande att det kan vara något i nacken så beslut tas om CT-röntgen som tydligare ska ge svar om ev. skador/fel. Vi åkte ner i fredags för detta och åkte hem med glädjade besked; Att det förmodligen inte är några fel på nacken, att det kan ha handlat om en öroninflammation.  

Otroligt glad för djursjukhusets noggrannhet och engagemang!  Var det värt det? Utan tvekan, JA! Är jag glad att min hund är försäkrad? Ha ha ha, gissa...

Hon är min arbetskamrat, min vän, jag skaffade henne och gör vad som behövs för henne. Men... ibland vet man bara inte om man ska skratta eller gråta....  

Skönt iallafall att få återgå till vardag och att få planera för framtiden.

Lite för att fira detta lägger jag in lite roliga och fina reklamklipp på hundar, mycket nöje.

Ha de gott!